Mitt i smeten

I går publicerades min artikel om hur klimatsmart mat vinner mark. Den är förvånansvärt positiv, och många som läser den må tänka att det här bara är något svenskt humbug. Men efter lite efterforskning är det faktist mycket som pekar på att allt flera börjar förstå att det är våra tallrikar som kan rädda oss från miljöförstöringens inferno.

Och andra sidan är det här inte fallet i alla länder. Alla vill inte dra sitt strå till stacken. Så tänkte dela med mig av några funderingar som ett par lokala ”miljöhjältar” här i Prag ville dela med sig av….

Under artikelns skrivande stund börjar jag samtala med servitörerna i caféet där jag befinner mig. De berättar att de båda tänker på miljön när de handlar mat. Ett svar som inte förvånar eftersom caféet ligger i en mera ”hipp” stadsdel i Prag, och dessutom serverar de endast veganska rätter och sötsaker.

Men samtalet fortsätter och en av dem ger en inblick i hur korrupt matindustrin är, åtminstone i hans hemland Tjeckien. Jan Žáček berättar hur deras finansminister äger många ledande företag, och även den största nyhetstidningen. Det finns till och med en app som kollar upp om produkten man köper är ägd av Andrej Babis. Ett annat exempel han ger är det nya veganska varumärket, som ägs av en som uttalat avskyr veganer.

Vad som gör hans historier och kommentarer relevanta för artikeln om klimatsmart mat, är hur man måste vara på vakt när den ekonomiska marknaden involveras i utvecklingsplaner. Till en början verkar det som att alla har goda intentioner, men kappan kan snabbt vändas i pengavinden. Jan sa något till mig som nu finns på en säker plats i minnet:

”Vi måste inse att det även är okej att inte tjäna några pengar”. 

Visst skulle idealet vara en plan som alla kan tjäna på, men om sannningen ska fram kommer klimatsmart matproduktion bränna i plånboken. Och stora företag är inte kända för att sikta på förlust. Jan och Kamila Kováčiková säger sig vara trötta på sitt korrupta hemland, men de väljer att stanna för de vill göra en förändring. Och vem vet, kanske det inte är helt hopplöst. Om man ser på de nordiska länderna får man en känsla av att politikerna inte längre blundar för verkligheten och att de inte längre kan – eller vill – tillhöra den onda sidan. Om vi också sätter lite krut i baken på de stora företagen så kanske vi inom några år även har dem på vår sida.

Om ni någon gång åker till Prag så kan ni träffa de här trevliga typerna (Jan Žáček och Kamila Kováčiková) i Bistro Moment i Praha 2.

Gunhild Stordalen är frontfiguren bakom EAT och hon har sammanfattat deras utvecklingsplan med fem stycken c:n…

1. Commissions 

Forskningen visar på att fler människor dör av ohälsosam mat, än av alkohol och rökning. Hennes första c utgör därför en plan som ska grunda sig på vetenskap. Med hjälp av experter ska det nuvarande läget fastställas, och utifrån det ska en hälsosam framtid säkerställas för kommande generationer. Just nu svälter 800 miljoner människor medan 2 miljarder lider av övervikt eller fetma. En jäkligt sugig obalans minst sagt som måste brytas!

2. Cities

Den här är enkel att förstå… Vi behöver utveckla hållbara urbana gemenskaper när allt fler bor i städer. Politikerna måste enligt Gunhld därför göra upp planer som hjälper lokala industrier att upprätthålla en miljövänlig matproduktion.

3. Chefs

Kockarna har i dag nått stjärnstatus, och är därför några av frontfigurerna i utvecklingen av klimatsmart mat. De sätter helt enkelt trenderna, som ska leda oss amatörer och beslutsfattare i rätt riktning. Det här även något som Dan Barber talar om i avsnittet om honom i Chef´s table, vilket jag rekommenderar hårt att se (S01E02)!

4. Children

Ungefär i alla samtalsämnen kan man referera till ”barnen är vår framtid”. Tänkte här nu skriva att det låter som en kliché men det är helt enkelt sanningen, och läste några sekunder efter att det här är precis vad Gunhild sagt. Lär man barnen vad som är nyttigt och hållbart kommer följden vara generationer av hälsosamma och klimatsmarta individer.

5. Cash

Sist men inte minst… En lönsam hållbar utveckling. En kalkyl som är väldigt svår att lösa. Men Stordalen säger sig ha lösningen. EAT har utvecklat ett system, där parter från hela matproduktionen ska samarbeta med vetenskapen och beslutsfattare för att utveckla en plan som på långsiktig kommer gynna alla – inte minst miljön och den växande befolkningen.

Första gången jag hörde om Gunhild Stordalen var när hon Gästade Skavlan. Så jäkla tuff!

Lite naivt väljer jag att tro på Gunhild Stordalens hoppfulla planer, och fortsätter att varje dag tänka på vad jag kan göra. För tror ni ärligt talat att vi skulle ha så många ekologiska alternativ i matbutiken, och lokala matmarknader, om det inte vore för oss konsumenters krav på nyttig och hållbar mat!?

Källa: Five C’s to change the world

Och artikeln kan ni läsa här