i Tjeckien,På tallriken,Sött,Tankar och händelser
”Morgonstund har guld i mund” hör för tillfället till ett av mina favoritordspråk. Det har gått så långt att när jag går till sängen om kvällarna kan jag inte vänta på att få vakna upp igen.
Ordspråket syftar till hur morgontimmarna är guld värda. Att den som stiger upp tidigt får även mycket gjort. Sant. Men tidiga morgnar betyder för mig att jag har tid att göra absolut ingenting, innan vardagen slår emot med elva timmar jobb om dagen.
Den tjeckiska versionen av ordspråket är ännu bättre och lyder ”Ranní krtek vykope nejhlubší díru”. Vilket betyder ”Morgonmullvaden gräver det djupaste hålet”. Och det här antar jag att man ska tolka som så att en flitig mullvad stiger upp tidigt. Men jag väljer att tolka det som att man då har tid att gräva sig ner i sängen en stund till (därav omslagsbilden). Och visst sen senare har man även mera tid till måsten, som att gräva en grop om man så vill.
Många skulle kanske prioritera sömn, men enligt mig är ”ingenting stunderna” så mycket viktigare. Först morgonmål och sedan en bok eller serier.
Den viktigaste delen av den här livsnödvändiga rutinen är morgonmålet. Och då talar jag inte om hälsoeffekter, som exempelvis en bättre metabolism, utan hur en total stressfri första måltid gör resten av dagen mera hanterbar. Speciellt om måltiden består av en tallrik med bananplättar…
BANANPLÄTTAR, 1 portion på 20 minuter
Krossa bananen med kryddorna och salt och vispa i ägget med en gaffel eller stavmixer. Stek med smakfri matolja, helst kokosolja!
Dobrou chut´!