Mat och intryck från en skrivande kock

I skålen,På resa

Snöflingorna som förlängde min resa

15 mar , 2017, 18.49 mittismeten

 

Trodde aldrig jag kunde ha sån tur. Samma dag som mitt flyg skulle lyfta från New York så började snön att falla. Och hela staden sattes i safety mode. Så även flygplatsen.

Okej stormen blev inte så häftig som förväntat. Men huvudsaken är att mitt flyg blev ombokat, innan väderprognosen tog en vändning. Så nu är jag ”fast” här tills lördag. Vilket betyder att jag kommer fira Saint Patrick’s Day i The Big Apple – och ett jäkla grönt sådant den här dagen. Den här resan har varit något av det bästa som hänt mig, och i mitt huvud finns material till otaliga artiklar, och så även blogginlägg. Några historier håller jag gärna till mig själv, men ska försöka dela med mig av så mycket som möjligt. Vi börjar med stormen som skulle gå till historien enilgt tidningarna…

Redan två dagar innan hade många redan börjat panikera, och köerna till matbutikernas kassor växte i takt med att medierna bombaderade med stormvarningar. När en dag återstod hade köerna förflyttat sig till utsidan av butikerna. Man var alltså tvungen att köa för att ens komma in. Min plan att koka ihop en varm måltid till mina värdar föll ganska snabbt. Så det fick bli rester och snacks.

När stormen sedan anlände var det mera smutsigt slask än högar med fin vit snö. Men allt eftersom dagen gick förvandlades New York till en vinterstad. Pulkorna åkte fram, och människorna plumsade genom snön i sina vinterstövlar. Tyvärr så blev gatorna snabbt en sörja, och speciellt vid övergångsställena var man tvungen att leka icke stöta slasket. Vilket givetvis var omöjligt.

För mig och vännerna Daniel och Suzanne var det inga problem att vara insnöad. Efter en vecka med fest och andra roligheter kom stormen inte en dag för sent. Jag och Suzanne slängde oss i soffan, och tog en välbehövlig tupplur.

Just när snöflingorna började att falla satt vi i en legendarisk bluesbar, och firade att min resa just hade förlängts med flera dagar. Kvällen gick till min historia som en av de hittills bästa musikupplevelserna. Basen hölls av ingen mindre än Junior Mac, som varit nominerad för en Grammy. Han var förutom en bluesman också intresserad av mat så tog ett snack med honom i baren.

De stängde av gatan så barnen fick åka pulka.

En del caféer var stängda…

Medan andra var smockfulla!

I skafferiet fanns det några konserver med tonfisk. Så det blev en enkel tonfiskröra med finhackad stjälkselleri, majonnäs, naturell yoghurt, oregano, citronskal, citronsaft, salt och peppar. Den skopade vi med veggie chips och selleri. Till middag blev det ett hopkok av resterna i kylskåpet. Man har inte råd att vara matsnobb när man är ”insnöad”.

Och nu sitter jag här, dricker kaffe och skriver. Lite som Carrie Bradshaw…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *